Bokhistoria är en relativt ny akademisk disciplin eller forskningsområde, som samlar forskare från många olika, äldre forskningsområde. Bokhistorisk forskning har boken som studieobjekt, både dess innehåll (texten, bilder med mera) och dess form, alltså dess materiella egenskaper. Men modern bokhistorisk forskning är också upptagen av bokens roll och betydelse i samhället och påverkan på människor och kulturer. I bokhistoria kan alltså ingå sådant som läsandets historia och till och med mentalitetshistoria, hur människor tänker om sig själva, sin plats på jorden, hur boken är med och formar identitet och förståelse och handlingar.
Bokhistoria som egen akademisk disciplin brukar hänföras till 1980-talet, då den får en mera etablerad egen position. Men dess rötter går mycket längre tillbaka i tiden. En sådan rot är den franska Annalesskolan, där Lucien Febvre och Henri-Jean Martin 1958 publicerade L’apparation du livre (ungefär bokens framväxt, tillkomst). Redan tidigare hade William Ivins Jr publicerat Print and Visual Communication. I 1962 kom Marshall McLuhan’s bok Gutenberg Galaxy. Men till det som idag brukar inkluderas i bokhistoria eller anses som angränsande och ömsesidigt befruktande discipliner hör textforskning som bedrivits långt tillbaka i tiden, likasom kodikologi, bibliografi, filologi, paleografi, konsthistoria, social historia och kulturhistoria.
I centrum står boken som objekt. Men det finns, som framgår ovan, många olika perspektiv som kan anläggas på studiet av boken och dess historia. Är man lagd åt det systematiska hållet och uppskattar ordning och reda och letar efter en övergripande teoretisk ram eller en väl utformad metodik blir man besviken. Om man å andra sida är öppen för nya överraskande vinklar och upptäckter, kan man glädjas över väldigt många olika typer av blommor i en ganska så ovårdad rabatt.
På en mer konkret nivå undersöker bokhistorisk forskning hur skrivandet har praktiserats och hur författare både har skrivit och reviderat sina texter, men också hur litterära dokument har redigerats över tid, hur läsandet har gått till och hur läsandets kultur har utvecklats, och vilka motiv och intentioner som har legat bakom framställandet av en text, samt hur den verkligen har blivit läst och förstått, kanske olika hos olika målgrupper och kulturer. Till detta fokus på texten hör också textanalys och historisk språkvetenskap.
På en ännu mera konkret nivå undersöker också bokhistorisk forskning boken som materiellt objekt. På vad har författaren skrivit: papyrus, pergament, papper eller andra material? Vilken form har detta haft: som stentavlor, skriftrullar, kodexar eller böcker (i dess moderna utformning)? Hur utformades böcker innan tryckkonsten? Kan man prata om böcker då? Hur framställde man böcker under antiken och medeltiden? Vem framställde dem? Ett tydligt brott i bokens historia är uppfinningen av tryckkonsten med Gutenberg i mitten på 1400-talet. Helt plötsligt kunde man framställa helt lika böcker i stora upplagor. Eller var verkligen övergången så snabb och avgörande som man ibland får intrycket av? Vad skiljer det som kallas manuskriptkulturen och Gutenberggalaxen åt egentligen?
Bokhistorisk forskning brottas med sådana frågor och många fler.
Ett sätt att förstå de frågor som bokhistorisk forskning ställer till det förflutna är att se på boken som ett objekt som rör sig i en process från författare till läsare. I den processen ställer man frågor om författare, text, intention och framställning, men också om hur boken får sin materiella form, hur den sprids, eventuellt säljs och hur den fås eller köps, hur den uppbevaras och hur den läses. Kanske kan man använda det slitna uttrycket från ax till limpa. Men bokhistoriska forskare talar gärna i stället om bokcirkeln. Historikern Robert Darnton räknas också till en av de tidiga bokhistorikerna, och han menar att en cirkel är en bättre bild på processen, då allt skrivande förutsätter läsande, att skrivandet på många sätt är en reaktion på ett oftast extensivt läsande. För den moderna författaren spelar exempelvis recensioner som oftast en viktig roll som återkoppling.
Men perspektiven inom bokhistorisk forskning omfattar också konsthistoria, social historia och kulturhistoria. I konsthistoria kan boken som konstobjekt i sig själv studeras, eller konstens roll i enskilda böcker, eller, å andra sidan, bokens roll i konsten. Otaliga är de porträtt där boken är en del av motivet, och som avser att säga något viktigt om den porträtterade personen. Men konsthistoria kan också studera hur berättelser omvandlas till bilder. I socialhistoria och kulturhistoria spelar förstås läsandet en stor roll, men inte enbart, och absolut inte i en snäv bemärkelse.
Socialhistoria och kulturhistoria kan studera bokens betydelse för språkens utveckling och för läskunnighetens utbredning. Finnen Michael Agricola översatte Bibeln till finska på 1500-talet och räknas som den moderna finskans fader. Han skapade själv över 6000 finska ord som i hög grad ännu används idag. Hans dödsdag, den 9 april, är också finska språkets dag som firas varje år. Agricola är bara ett (framstående) av många exempel på bokens betydelse för språkens utveckling.
Böcker och deras innehåll kan förstås också ha en direkt politiska betydelse, och skapa samhällsförändringar. I många fall behöver de inte ens vara lästa av många. Exemplen är så många att det blir meningslöst att lyfta fram några.
Social- och kulturhistoria studerar också boken som social markör, eller som ett objekt som böjer de sociala och kulturella rummen kring sig. Det kan handla om läsecirklar, bokcaféer, bibliotek (både offentliga och privata), boken som samlarobjekt eller spekulationsobjekt och mycket annat.
En annan del av bokhistorien tittar specifikt på bokhandelns utveckling. Den berömda bokmässan i Frankfurt går tillbaka till 1400-talet och är associerad med Gutenberg och Mainz, en stad inte långt från Frankfurt. Men det fanns tidigt andra bokmässor också. Idag är bokindustrin en global miljardindustri som när världens alla hörn. Tillsammans med förlagsvärlden och mediavärlden är den närmast oöversiktlig.
De allra, allra flesta människor på vår jord vet vad en bok är och har hållit i en. Boken är därmed ett ytterst viktigt objekt, förr i tiden och idag. Det går på många sätt knappast att överskatta bokens betydelse för hur världen har utvecklats, för dess historia.
Nordisk bibel- och bokmuseum är som namnet antyder upptaget både av Bibeln och av Bibeln som bok. Därmed öppnar sig hela den ovan beskrivna världen av frågor för museet, även om fokus är på en speciell bok. Den bokens inflytande är å andra sidan massivt på nästan alla områden som beskrivits ovan. Kristendomen är världens största trosinriktning och den har nått alla världens kontinenter. Bibeln har spelat en avgörande roll i storpolitiska händelser, på gott och ont. Bokhistoriska perspektiv på Bibeln hjälper oss att förstå dess historia.
